Under de senaste Ären har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat Àmne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer pÄ tre smÄ oberoende revisionsbyrÄer har författarna till denna undersökning försökt svara pÄ följande problemformulering: Hur hanterar smÄ oberoende revisionsbyrÄer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig Ät mellan revisionsbyrÄerna. Samtidigt som en del byrÄer Àr vÀldigt aktiva i sin hantering finns det andra som Àr passiva. Med en slopad revisionsplikt följer sÄvÀl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krÀvs strategiska förÀndringar..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka revisorers syn pÄ vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna vÀger upp nackdelarna. I undersökningen anvÀndes kvalitativ ansats. PrimÀrdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, bÄde frÄn stora och smÄ revisionsbyrÄer. Materialet analyserades utifrÄn en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer Àr den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i smÄ aktiebolag.

Revisionsplikt i smÄ aktiebolag har debatterats flitigt i affÀrs- och fackpress i Sverige de senaste Ären. FrÄn 2007 Àr Sverige ensamt bland de gamla EU-lÀnderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.Utredningens syfte Àr att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan pÄverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av smÄ aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört tvÄ intervjuer pÄ respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning anvÀnds agentteori. DÀr beskrivs hur asymmetrisk information mellan lÄngivare och lÄntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osÀker lojalitet (moral hazard).

Debatten gÄr idag het i Sverige om att slopa revisionsplikten i smÄ och medelstora företag.Anledning Àr att den svenska revisionen pÄverkas till allt större del av den internationellautvecklingen dÀr det i dagslÀget endast Àr Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten försmÄ och medelstora företag. VÄr uppsats hade dÀrför som syfte att beskriva, sÀrskilt utifrÄnrevisorns synvinkel, tÀnkbara effekter av en slopad revisionsplikt i smÄ och medelstoraföretag i Sverige. Detta utmynnade i vÄr problemformulering som löd: Vad skulle en slopadrevisionsplikt för smÄ och medelstora företag innebÀra i Sverige? VÄrt arbete utgick frÄn endeskriptiv ansats dÄ vÄrt syfte var att beskriva och vi valde att anvÀnda en kvalitativ metod föratt besvara vÄr frÄgestÀllning. Genom att ta del av befintlig teori samt vÄra respondentersuttalande kom vi fram till att ett slopande av revisionsplikten för smÄ och medelstora företag iSverige kommer att innebÀra övervÀgande positiva effekter.

Ett förslag om slopad revisionsplikt för mindre företag ligger till grund för denna uppsats. Författarna söker svar pĂ„ frĂ„gor som, - Vad skulle en slopad revisionsplikt för smĂ„företagarna fĂ„ för konsekvens vid en kreditbedömning hos banken? - Är det odelat positivt för smĂ„företagen att slippa revisionsplikten? - Vilka andra vĂ€rderingsmetoder kommer att anvĂ€ndas i stĂ€llet?. Genom analys av frĂ„gor besvarade av respondenter samt insamlat material i form av litteratur i Ă€mnet och publicerade artiklar dras slutsatser som att företagen inte Ă€r odelad positiv till ett eventuellt slopande utan ser bĂ„de för och nackdelar. Företag som inte kommer behöva ta krediter kan fĂ„ mindre kostnader för revision.

SammanfattningRevisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1944. I och med EG:s fjÀrde direktiv finns det möjlighet för medlemslÀnderna att undanta vissa bolag frÄn revisionsplikt om de uppfyller vissa kriterier. MÄnga medlemslÀnder har valt att utnyttja denna möjlighet att undanta vissa bolag frÄn revisionsplikten dÀribland England. I Sverige debatteras det om slopad revisionsplikt. Argumenten för att fortsÀtta med revisionen Àr bla.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Den 1 juli 1994 tra?dde lagen (1994:137) om mottagandet av asylso?kande barn i kraft och i den lagen regleras Migrationsverkets huvudansvar i denna fra?ga. Men den 1 juli 2006 tra?dde en reform av lagen i kraft ga?llande mottagandet, i syfte att fo?rba?ttra processen. Laga?ndringen innebar att kommunerna ista?llet skulle tillhandaha?lla boendet fo?r de ensamkommande barn som kommer till Sverige pa? grund av att den kompetens, erfarenhet och sto?d som kra?vs fo?r att mo?ta barn i sa?dana ha?r situationer finns hos socialtja?nsten inom kommunerna.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

The aim of this research was to gain a comprehensive understanding of how daily activities impact the organizational culture within the Swedish Police enforcement agency, Polismyndigheten. The study specifically explored the influence of the purported culture of silence on organizational culture. Employing a case study approach, data were collected with a qualitative method from a total of 15 individuals, including students and officials affiliated with Polismyndigheten. The findings were categorized into five distinct groups, revealing a noticeable gap between employees and management. Additionally, the study identified generational disparities and a lack of a clear set of core values.

I Sverige Àr revisionsplikten lagstadgad för alla aktiebolag, oavsett storlek pÄ företaget. Svenskt NÀringsliv har föreslagit att revisionsplikten bör slopas i smÄ och medelstora aktiebolag för att minska bÄde kostnader och administrativt arbete för de mindre bolagen. Men hur stÀller sig revisorerna till detta? Syftet med uppsatsen Àr att se vilka konsekvenser en slopad revisionsplikt fÄr pÄ företagens redovisning samt ta reda pÄ om hypotesen om att revisorer vill ha en oförÀndrar revisionsplikt hÄller. Uppsatsen bygger pÄ en deduktiv metod vilket innebÀr att utgÄngspunkten Àr befintlig teori i Àmnet.

Ett styrverktyg som anvÀnds flitigt i dagens företag Àr mÄlstyrning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka processens utformning nÀr övergripande mÄl bryts ner till försÀljningsmÄl och dess pÄverkan pÄ medarbetarnas motivation. Med utgÄngspunkt i Latham och Lockes mÄlsÀttningsteori pÄvisas hur mÄlens utformning inverkar pÄ medarbetarnas motivation. AngreppssÀttet för studien var kvalitativa intervjuer. I uppsatsens slutsatser konstateras att mÄlen utformas centralt i det företag som studien utförts pÄ.

Det finns idag lÄngt framskridna planer pÄ att avveckla den svenska revisionsplikten för smÄ och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dÄvarande justitierÄdet Bo Svensson att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för att avskaffa revisionsplikten för smÄ- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet pÄ mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens berÀkningar kan leda till kostnadsbesparing pÄ 5,8 miljarder kronor för företagen.SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik frÄn olika intressentgrupper inom samhÀllet. Skatteverket Àr en intressent vilken i hög grad kommer att pÄverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nÀmnvÀrd utstrÀckning av det diskuterade förslaget.

Bakgrund: FörÀndring i aktiebolagslagen avseende slopad revisionsplikt kom till för att underlÀtta för smÄ företag och minska deras kostnader. LagÀndringen kan dock ge andra effekter för smÄföretagens aktörer. Det rÄder osÀkerhet i efterfrÄgan pÄ revisionstjÀnster. Utmaningen för revisorn blir att bemöta förÀndringen i marknaden dÀr monopolet har upphört. AlltsÄ hur har lagförÀndringen pÄverkat revisorn och revisionsbyrÄerna.

Ett förslag om att befria de allra minsta aktiebolagen frÄn det lagstadgade kravet pÄ revision ligger under utredning. Vilka företag som kommer att beröras Àr Ànnu inte faststÀllt men professorerna Thorell & Norberg har givet ett förslag att det Àr de företag med en omsÀttning pÄ högst tre miljoner som kommer pÄverkas.Ett aktiebolag omges av flera intressenter och vi har i vÄr kvalitativa studie valt att intressera oss för en intressent: banken och hur deras kreditbedömningsprocess kommer att beröras om de minsta aktiebolagen undantas frÄn revisionsplikten. Vi har Àven försökt skapa en uppfattning av hur en kreditbedömning gÄr till idag samt reda ut i vilken omfattning reviderade rÀkenskaper anvÀnds. VÄr uppsats utgÄr ifrÄn en deduktiv ansats med en teoretisk utgÄngspunkt för att fÄnga upp studiens syfte.Studien visar att banktjÀnstemÀnnen i stor utstrÀckning anvÀnder reviderat material men att den kompletteras med mjuk information. Det framkom Àven av undersökningen att kreditbedömning i hög grad bygger pÄ personen bakom företaget, vilket pÄvisar att reviderat material och mjuk information likstÀlls vid en kreditbedömning.